Håkon jarl

35 Pages·2012·3.41 MB·Swedish

Håkon jarl
och tusentalets Mälardalen

Kandidatuppsats i arkeologi
Stockholms universitet
HT 2011
Henrik Sjöberg
Handledare: Anders Carlsson

Innehållsförteckning

1. Inledning 1
1.1 Introduktion 1
1.2 Syfte 1
1.3 Frågeställningar 2
2. Kort introduktion av runstenarna 2
2.1 U 617 2
2.2 U 11 4
2.3 U 16 5
2.4 Sö 101 7
2.5 Sm 76 8
2.6 Sm 77 9
2.7. Datering av runinskrifterna 10
3. Håkon jarl i de historiska källorna i relation till runstenarna
13
4. Håkon jarl och tusentalets Mälardalen 17
4.1. Stenkil 17
4.2. Jarlar 18
4.3. Håkon Ivarsson 19
5. Summary 29
6. Referenser 30

Abstract
This work wants to present a deeper understanding to the rune-stones
that mention Hakon jarl in relation to each other and the society during
the time. Who was Hakon jarl and what was happening in the Mälardalen
region of Sweden at the time the rune-stones were erected.

Omslagsbild: Jarl i Shetland. Med tillstånd av/ used with kind
permission by John Coutts http://www.couttsphotos.com
1. Inledning

1.1 Introduktion
Håkon jarl nämns på ett flertal runinskrifter i Sverige. Vem är denne jarl
Håkon, handlar det om samma person eller flera olika jarlar Håkon? I
litteraturen förekommer ett antal jarlar vid namn Håkon. Kan litteraturen ge
några ledtrådar till runristningarnas Håkon? Kan ristningarnas läge,
innehåll och utförande säga oss något om Håkon jarl?

Utgångspunkten i denna uppsats är runstenen U 617 i Upplands Bro. Den
berättar om Assur som var värnare mot vikingar och att denne Assur var son
till Håkon jarl. I denna knapphändiga information tar detta arbete sitt
avstamp.

1905 skriver Oscar Montelius om svenska runinskrifter att endast i
undantagsfall kan ristningarna berätta något om den politiska historien
(Montelius 1905:165). Sedan dess har det hänt en hel del. Jellingsstenen och
Frösöstenen berättar definitivt om den politiska historien. Även
Ingvarsstenarna berättar om något som inte bara påverkade en gård. Kanske
kan även dessa Håkon jarl-stenar avslöjar något mer om politiken och
samhället under den aktuella tiden.

Det finns flera runinskrifter som nämner namnet Håkon i olika varianter,
men jag har gjort ett urval baserat på de inskrifter som samtidigt nämner
titeln jarl och/eller omtalar ledungsorganisationen.

1.2 Syfte
Syftet med detta arbete är att försöka förstå de olika runstenarnas inbördes
relation och ristningarnas relation till de skriftliga källorna om Håkon jarl
samt att förstå den tid och det samhälle då ristningarna är utförda.

1.3 Frågeställningar
Vilken är den inbördes relationen mellan Håkon jarl-stenarna?
1
Vad kan de historiska källorna säga oss om ristningarnas Håkon jarl?
Vad kan den sammantagna kunskapen om Håkon jarl lära oss om dåtidens
samhälle i Mälardalen?

2. Kort introduktion av runstenarna

Fig. 1. U 617 i Bro. Foto: Riksantikvarieämbetet, www.kringla.nu

2.1 U 617
U 617, ”Assursstenen” i Bro, Bro socken, Uppland.
Inskrift:
kinluk hulmkis tutir systir sukruþar auk þaira kaus aun lit keara bru þesi
auk raisa stain þina eftir asur bunta sin
sun hakunar iarls sar uar uikika uaurþr miþ kaeti kuþ ialbi ans nu aut uk
salu

"Ginnlög, Holmgers dotter, syster till Sygröd och till Göt, hon lät göra denna
bro och resa denna sten efter Assur, sin man, son till Håkon jarl. Han var
landvärnare mot vikingar med Geter. Gud hjälpe nu hans ande och själ"
(Jansson & Wessén 1949-51:30).
2
Stenen var till 1866 inmurad i vapenhuset i Bro kyrka. Dess ursprungliga
placering borde ha varit vid en bro över Broån nära kyrkan. Platsen är
väldigt fornlämningsrik med flera gravfält och två stora högar vid Husby i
Bro (Kraft 2001:123).

Ristningen är noggrant planerad då avståndet mellan tecknen är lika stort
och orden skiljs av ett skiljetecken. Värt att notera är att texten löper i två
separata slingor. Håkon jarl står i det separata inre runbandet. Där nämns
även ordet eller namnet kaeti. Om det syftar på en person så måste det ha
varit en uppsatt sådan som nämndes i samma runband som Håkon jarl.

Frågan är om ordet kaeti över huvud taget är ett personnamn. Det kanske
syftar på en särskild grupp människor eller har någon annan innebörd. Om
Gautr står det i Nordiskt runnamnslexikon att det är singularisformen av
gautar, invånare i Götaland, götar (Peterson 2007:76).

En annan teori är att ordet skulle likna isländskans gáti och då ge oss
innebörden ”med stor vaksamhet” (Jansson & Wessén 1949-51:34). Min
egen teori är att han utförde uppgiften med glädje, som fortfarande i dag
heter kæti på isländska (Daviðsson & Holm 1994:227).

Namnet Assur finner vi över 40 gånger i det nordiska runstensmaterialet,
betydelsen av namnet är troligen 'en som ger svar eller står till svars'
(Peterson 2007:22). Namnet förekommer även på två andra stenar i Bro, U
621 i Härnevi och U 657 i Kålsta. Med tanke på släktskapsförhållandena på
dessa stenar så kan vi vara säkra på att det inte handlar om samme man.

En annan uppländsk runsten, U 330 i Snåttsta i Markims socken är uppförd
efter Ragnfast och säger att ”Assur var hans huskarl” (Jansson & Wessén
1940-43:59). Det har framförts en teori om att denne Assur är identisk med
Assur på U 617 (Jansson & Wessén 1940-43:33). Oavsett om så är fallet så
har jag bedömt att det inte för oss närmare Håkon jarl.
3
2.2 U 11
U 11, Hovgården, Adelsö socken, Uppland.
Inskrift:
Raþu runar ret lit rista tolir bry[t]i i roþ kunuki tolir auk gyla litu ris... þaun
hion eftir...k merki srni... hakun baþ rista

"Tyd du runorna! Rätt lät Tolir, bryte i Roden, rista dem åt konungen. Tolir
och Gyla lät rista (dessa runor) båda makarna efter sig till minnesvård ...
Håkon bjöd rista" (Jansson & Wessén 1940-43:12).
Stenen är ett block som placerades så det syns från den dåtida hamnen vid
kungsgården (Carlsson, A 1997:88).

Inskriften tolkar jag som att Tolir, bryte i konungens rod och Gyla, hans
hustru har låtit rista en sten efter en släkting, möjligen en son, vars namn
slutar på k och att Håkon bad rista. Jag ser inte något som talar för att
konungen och Håkon är samme man. Att Tolir är kungens bryte gör inte att
kungen spelar någon aktiv roll alls på ristningen som Jansson och Wesséns
översättning vill göra gällande. Det är konungens rod som nämns, inte
konungen själv.

Jag tror att von Friesen har rätt i att Adelsö-ristningen är från slutet av
1060-talet. Däremot tror han att ristningen nämner kung Håkan den röde
(von Friesen 1913:69). Detta är jag inte beredd att hålla med om, vilket jag
kommer att förklara närmare.
4
Fig. 2. U 11 Adelsö. Foto: Riksantikvarieämbetet, www.kringla.nu

2.3 U 16
U 16, Nibble, Ekerö socken, Uppland.
Inskrift:
Kari raisþu stin efir...r han uas buta bastr iruþi hakunar

5
”Gunne och Kåre reste stenen efter… Han var den bästa av bönder i Håkons
rod” (Jansson & Wessén 1940-43:24).
Stenen är numera försvunnen och uppgifterna går isär om den stått på
Nibble eller Älby ägor. Nibble gränsar i öst åt Ekerö prästgård som tidigare
hetat Torslunda (Brunstedt 1992:12). Åt väst gränsar Nibble till Sundby.

Här har en annan runsten, U 19, hittats (Jansson & Wessén 1940-43:28).
Flera andra runstensfragment har hittats i närheten, vid Nibble intill
bostadshuset, vid prästgårdens norra gavel samt i kyrkogårdsmuren vid
Ekerö kyrka (Brunstedt 1992:9).

Fig. 3. U 16 Nibble. Efter J. Hadorph & J. Leitz.
6
Fig. 4. Sö 101 Ramsundet. Foto: Riksantikvarieämbetet, www.kringla.nu

2.4 Sö 101
Sö 101, Ramsundsberget, Jäders socken, Södermanland
Inskrift:
Siriþr kiarþi bur þosi muþir alriks tutir urms fur salu hulmkirs faþur
sukruþar buata sis

"Sigrid gjorde denna bro, moder till Alrik, dotter till Orm, för Holmgers själ,
fadern till Sigröd, sin make" (Brate & Wessén 1924-36:72).

Ristningen är utförd på en berghäll på Ramsundsberget. Motivet är hämtat
från sagan om Sigurd Fafnersbane. Texten löper i den undre slingan. Värt
att notera är att ristningen inte är korsmärkt. Sö 101 är relaterad till U 617 i
Bro då den nämner både Assurs svärfar Holmger och svåger Sigröd
(Askeberg 1944:124). En annan sten som uppvisar släktskap är Sö 106 som
jag kommer återkomma till.

7