Table Of ContentARGA R7G8 7O8M SOLMASGL A G5 6 -5069--0193- 1034 .0246. 2 6S i dSaind a1n 1
SvSevnesnks fkö rföenreinngin fgö rfö Or bOsbtesttreitkr i&k &G yGnyenkeokloogloigi
ArAbrebtse-t s&- &R eRfeerfeenresngsrgurpuppepre (rA (RAGR)G r)a rpappoprotsretsreierie
ForFtsoärtttsnäitntgn infrgå nfr fåönr efögråeegnådeen dsied as.ida.
Nr 4N3r 43InfeInkfteiokntieorn heor sh ogsra gvridavai dkav inkvnionrn or Nr 6N0r 60ProPlaroplsaps
(AR(GAR föGr fGöyr nGeyknoelokgoilsokgais Iknaf eInktfieoknteiorn 2e0r0 200) 00) (AR(GAR föGr fUörro Ugryongeyknoelokgoil oogcih o Vcha gVinaaglinal
Nr 4N4r 44VulVvuaclvaanccaenrc er KiruKrigrui r2g0i0 280)08) ARABREBTEST-S O- COHC HR ERFEEFREERNESNGSRGURPUPP P
(AR(GAR föGr fGöyr nGeyknoelokgoilsokg iTsuk mTöumrköirrukrigrui r2g0i0 200)00) Nr 6N1r 61HysHtyesretekrteokmtoi mvidi v iicdk iec-kmea-mliganliag ntiall sttilålsntdånd
Nr 4N5r 45GynGeyknoelkoogliosgki sEkn dEonsdkoospkio -p Di -e lD 2e l 2 (Sv(eSnvsekn fsökr efönrinegn infögr fOöbr sOtbetsrtiekt orickh och FÖFRÖR
(AR(GAR föGr fGöyr nGeyknoelokgoilsokg iesnkd eonsdkoospkio 2p0i0 210)01) GynGeyknoelokgoil o2g0i0 290)09)
Nr 4N6r 46AnaAln ianlk ionnktoinnetinnse nhso sh oksv inkvnionrn. oUrt. rUedtrneidnnging Nr 6N2r 62BarBnaarfnöadfaönddaen doec ho cphs ypksisykki sskju skjduokmdom
ocho cbhe hbaenhdalnindgli ng (AR(GAR föGr fPösr yPksoyskoocsiaolc Oiabl sOtbetsrtiekt orickh och FAFMAMILIJLEJPELPALNAENREIRNIGNG
(AR(GAR föGr fUörro Ugryongeyknoelokgoil oogcih o Vcha gVinaagli nKailr uKrigrui rgi GynGeyknoelokgoil osgaim sta mSet xSoeloxgoil o2g0i0 290)09)
i saim saarmbaertbee mtee dm eSdv eSnvsekn Fsök rFeönrinegn infögr för Nr 6N3r 63CerCveixrcvaixnccaenrcperrepvreenvteionntion
KolKoroelokrtaelk Ktailr uKrigrui r2g0i0 210)01) (AR(GAR föGr fCöer rCviexrcvaixnccaenrcpererpverenvteionnt io20n1 200)10)
Nr 4N7r 47IntrInautrtaeuritne rfions ftoesrdteördd öd Nr 6N4r 64OfrOivfirlliivgil lbiga rbnalörnslhöesthet
(AR(GAR föGr fPöer rPineartinoalotgoil o2g0i0 220)02) (AR(GAR föGr fOöfrr iOviflrliivgi lBliga rBnalörsnhlöesth 2e0t1 200)10)
Nr 4N8r* 48V*ulVvuaslvjauskjduokmdoamr ar Nr 6N5r 65KejKseajrssanristtnitt
(AR(GAR föGr fVöur lvVau l2v0a0 230)03) (AR(GAR föGr fPöer rPineartinoalotgoil o2g0i1 200)10)
Nr 4N9r* 49H*emHeomstoasstrausbrbunbibnngianrg ianro imno m Nr 6N6r 66HysHtyesrotesrkoospkiopi
obsotbestrtiekt roikc ho cghy ngeyknoelkooglio gi (AR(GAR föGr fMörin Miminailminavlainsviva sGivy nGeyknoelokgoil o2g0i1 200)10)
(AR(GAR föGr fHöer mHoemstoassrtuasbrbunbinbgnainrg 2a0r0 240)04) Nr 6N7r 67HorHmoormnboenhbaenhdalnindgli ni gk lii mklaimktaekriteetriet
Nr 5N0r 50MeMtoedtboodkb ofökr feövr ideveindsebnassbearsaedr aodb sotbestrtiektrik (AR(GAR föGr fEönr dEonkdroinkorliongoil o2g0i1 200)10)
ocho cghy ngeyknoelkooglio gi Nr 6N8r 68HemHeomstoasstrausbrbunbibnngianrg ianro imno omb sotbestrtiekt rik
(AR(GAR föGr fEövri dEevnidsebnassbearasedr aMde Mdiceidni c2i0n0 240)04) ocho cghy ngeyknoelkoogliogi
Nr 5N1r 51FörFloösrlsonsisnngisnrgäsdrsäldas la (AR(GAR föGr fHöer mHoemstoassrtuasbrbunbinbgnainrg 2a0r1 220)12)
(AR(GAR föGr fPösr yPksoyskoocsiaolc Oiabl sOtbetsrtiekt orickh och Nr 6N9r 69SexSueexlul eolcl ho crehp rreopdruokdtuivk thivä lhsäal shao sh os
IInndduucceerraadd a abboorrtt
GynGeyknoelokgoilosgaimstaSmetxSoeloxgoil,oPgei,rPineartinoalotgoil osgaim stamt ungudnogmdoamr ar
MÖML-ÖgLru-gprpuepnp 2e0n0 240)04) (AR(GAR föGr fTöor nTåornsgårysngeyknoelokgoil o2g0i1 230)13)
Nr 5N2r 52PerPinearitnaaltt aolmt ohmänhdäenrdtaegrtaangdaen dveid v eidx terexmtrem Nr 7N0r 70AsfAysxif yoxci ho cnhe onneaotnaal tHaLl RHLR
unduenrdbeurrbeunrheenth et (AR(GAR föGr fPöer rPineartinaalmtaeldmiceidni c2i0n1 230)13)
(AR(GAR föGr fPöer rPineartinoalotgoil oi gsia im saarmbaertbee mtee dmed Nr 7N1r 71VulVvuovlvaogviangailnaa slaju skjduokmdoamr ar
SekStieoknteionn feönr fNöer oNneaotnoalotgoil,o Sgiv, eSnvseknaska (AR(GAR föGr fVöur lvVauslvjuaksdjuokmdoarm 2a0r1 230)13)
BarBnalärknalärkföarrefönrinegneinng oench o Schv eSnvsekn Fsök rFeönrinegning Nr 7N2r 72PrePerkeleakmlapmsipsi
för fPöer rPineartinaalmtaeldmiceidni c2i0n0 240)04) (AR(GAR föGr fPöer rPineartinoalotgoil o2g0i1 240)14)
Nr 5N3r 53BröBsrtöesttet Nr 7N3r 73ObsOtbestrtiestkrits ukltt rualltjruadljud
(AR(GAR föGr fBörrö Bsrtöets t2e0t0 250)05) (AR(GAR föGr fUölrt rUalltjuradlsjuddiasgdniaogsntoiks 2ti0k1 240)14)
Nr 5N4r 54IndIuncdeurcaedr aadb oarbtort Nr 7N4r 74GraGvridavitiedtisteimtsmimumniusneirsinegring
(FA(RFGAR föGr fFöarm Fialjmepilljaenpelarninegr in20g0 260)06) (AR(GAR föGr fPöer rPineartinoalotgoil o2g0i1 250)15)
Nr 5N5r 55ObsOtbestrtiestkrits ukltt rualltjruadljud Nr 7N5r 75EndEonmdoemtrieotsrios
(AR(GAR föGr fUölrt rUalltjuradlsjuddiasgdniaogsntoiks 2ti0k0 270)07) (AR(GAR föGr fEönr dEonmdoetmrieotsr i2o0s1 260)16)
Nr 5N6r 56EndEonmdoemtrieotsrios Nr 7N6r 76MöMdröadhräalhsäolvsåorvdå, rSde, xSueexlul eolcl hoch
(AR(GAR föGr fEönr dEonmdoetmrieotsr i2o0s0 280)08) RepRreopdruokdtuivk tHivä lHsäalsa
Nr 5N7r 57AsfAysxif yoxci ho cnhe onneaotnaal tHaLl RHLR (Int(rIenstsreesgsreugprpuepnp feönr fMörö Mdröadhräalshoävlsåordvå irndo minom
(AR(GAR föGr fPöer rPineartinoalotgoil oi gsia im saarmbaertbee mtee dmed SFOSGFO oGch o Scha mSoamrdonrindgnsinbgasrbnamronmrsokorsrknoarna
SekStieoknteionn feönr fNöer oNneaotnoalotgoil,o Sgiv, eSnvseknaska inomino SmB FSiB sFaim saarmbaertbee mtee dm ed
BarBnalärknalärkföarrefönrinegneinng oench o Schv eSnvsekn Fsök rFeönrinegning MöMdröadBraarBnahränlshoävlsåordvåsrpdssypksoylokgoelorgnearsnas
för fPöer rPineartinaalmtaeldmiceidni c2i0n0 280)08) FörFeönrinegn in20g0 280)08)
Nr 5N8r 58PolPycoylysctyissktits okvt aorviaalrsiaynlsdyrnodmro (mPC (OPCSO) S) Nr 7N7r 77FörFloösrlsonsisnngisnrgäsdrsäldas la
(AR(GAR föGr fEönr dEonkdroinkorliongoil o2g0i0 280)08) (AR(GAR föGr fPösr yPksoyskoocsiaolc Oiabl sOtbetsrtiekt orickh och
Nr 5N9r 59MöMdröadhräalhsäolvsåorvdå, rSde, xSueexlul eolcl hoch GynGeyknoelokgoilo2g0i1270)17)
RepRreopdruokdtuivk tHivä lHsäalsa Nr 7N8r 78IndIuncdeurcaedr aadb oarbtort
(Int(rIenstsreesgsreugprpuepnp feönr fMörö Mdröadhräalshoävlsåordvå irndo minom (AR(GAR föGr fFöarm Fialjmepilljaenpelarninegr in20g1 280)18)
SFOSGFO oGch o Scha mSoamrdonrindgnsinbgasrbnamronmrsokorsrknoarna Nr 7N8r 78HemHeomstoasstrausbrbunbibnngianrg ianro imno omb sotbestrtiekt rik
inomino SmB FSiB sFaim saarmbaertbee mtee dm eMdö MdröadBraarBnahränlshoä-lso- ocho cghy ngeyknoelkoogliogi
vårdvåsrpdssypksoylokgoelorgnearsn Faös rFeönrinegn in20g0 280)08) (AR(GAR föGr fHöer mHoemstoassrtuasbrbunbinbgnainrg 2a0r1 280)18)
PubPluikbalitkioantieornnear nkaa nk abne sbteäslltaäsll avsia v hiae mhesmidsaind:an:
wwwww.swfo.sgf.osge./sseta/srtt/aarrtg/a-rrga-prpaoprpteorrter
SFOSFGO-kGa-nksalniestl,i eDtr, oDttrnoitntngignagtgaant a5n5 ,5 25 ,t r2, 1tr1, 11 1211 2S1to Sctkohcoklhmolm
RaRpappoprot rnt rn 7r 878
20210818
*Up*pUlpagpalang uatng uåtnggåenngen
ARG 78 OMSLAG 56-09-13 04.26 Sidan 2
Svensk förening för Obstetrik & Gynekologi
Arbets- & Referensgrupper (ARG) rapportserie
Följande publikationer i serien har utgivits:
Nr 1* Perinatologi. Problem vid Nr 23* Kroniska smärttillstånd inom
underburenhet: IRDS prenatal risk- gynekologin
bedömning, profylax och behandling (ARG för Psykosocial Obstetrik & Gynekologi
(ARG för Perinatologi 1980) samt Sexologi 1992)
Nr 2* Sexuell olust hos kvinnan Nr 24* Utredning och behandling av
(ARG för Psykosocial Obstetrik/ Gynekologi ofrivillig barnlöshet
och Sexologi 1982) (ARG för Ofrivillig Barnlöshet 1993)
Nr 3* Klimakteriet och dess behandling Nr 25* Klimakteriet och dess behandling
(ARG för Perimenopausala problem 1982) (ARG för Klimakteriella Problem 1993)
Nr 4* Utredning av ofrivillig barnlöshet Nr 26* Cancer corporis uteri. Diagnostik och
(ARG för Ofrivillig Barnlöshet 1983) behandling
Nr 5* LGTILowerGenitalTractInfections (ARG för Gynekologisk Tumörkirurgi 1994)
(ARG för Gynekologiska Infektioner 1983) Nr 27* Abort i Sverige
Nr 6* Förebyggande Gynekologisk (ARG ad hoc för Abortvård 1994)
Hälsokontroll Nr 28 Sexuella övergrepp mot barn och
(ARG för Gynekologisk Hälsovård 1983) ungdomar
Nr 7* Behandling av Cervixcancer (ARG för Psykosocial Obstetrik & Gynekologi
stadium IB och IIA samt Sexologi 1994)
(ARG för Gynekologisk Tumörkirurgi 1984) Nr 29* Komplikationer vid Obstetrisk och
Nr 8* Urininkontinens hos kvinnan Gynekologisk kirurgi
(ARG för Urogynekologi 1985) (ARG för Urogynekologi och Vaginal kirurgi
Nr 9* Kejsarsnitt 1995)
(ARG för Perinatologi 1985) Nr 30* Genitala infektioner hos kvinnan
Nr 10* Prematur vattenavgång (ARG för Obstetriska och Gynekologiska
(ARG för Perinatologi 1986) Infektioner 1996)
Nr 11* Genitala Chlamydia-infektioner Nr 31* Assisterad befruktning och
(ARG för Gynekologiska Infektioner, Familje- preimplantatorisk diagnostik i Sverige
planering & Ungdomsgynekologi 1986) (ARG för Ofrivillig Barnlöshet 1996)
Nr 12* Behandling av ofrivillig barnlöshet Nr 32* Gynekologisk endoskopi, del 1
(ARG för Ofrivillig Barnlöshet 1986) (ARG för Gynekologisk Endoskopi 1996)
Nr 13* Infektioner i kvinnans nedre genitalvägar Nr 33* Sexologi ur gynekologisk synvinkel
(ARG för Obstetriska och Gynekologiska (ARG för Psykosocial Obstetrik, Gynekologi
Infektioner 1987) & Sexologi 1996)
Nr 14* Ultraljudsmanual i Obstetrik och Nr 34* Att förebygga cervixcancer
(ARG för Förebyggande Gynekologisk
Gynekologi
(ARG för Ultraljudsdiagnostik 1988) Hälsokontroll 1997)
Nr 15* Manliga orsaker till ofrivillig barnlöshet Nr 35* Neonatal asfyxi
(ARG för Ofrivillig Barnlöshet 1988) (ARG för Perinatologi i samarbete med
Sektionen för Neonatologi, Svenska
Nr 16* Ovarialcancer
Barnläkarföreningen och Svensk Förening
(ARG för Gynekologisk Tumörkirurgi 1988)
för Perinatalmedicin 1997)
Nr 17 Prolaps
Nr 36* Obstetriskt ultraljud
(ARG för Urogynekologi 1989)
(ARG för Ultraljudsdiagnostik 1997)
Nr 18* Barriärmetoder som skydd mot STD och
Nr 37* Ofrivillig barnlöshet
oönskad graviditet
(ARG för Ofrivillig Barnlöshet 1998)
(ARGförTonårsgynekologi, Familjeplanering,
Nr 38* Substitutionsbehandling i klimakteriet
Gynekologisk Hälsokontroll, Obstetriska &
Gynekologiska Infektioner samt Psykosocial - aktuella synpunkter
Obstetrik, Gynekologi & Sexologi 1989) (ARG för Klimakteriella Problem 1998)
Nr 19* Infektioner under graviditet Nr 39* Kvinnlig urininkontinens. Utredning och
(ARG för Obstetriska & Gynekologiska behandling
Infektioner 1990) (ARG för Urogynekologi och vaginal kirurgi
Nr 20* Tonårsgynekologi 1998)
(ARG för Tonårsgynekologi 1991) Nr 40* Ungdomsgynekologi
Nr 21* Hälsoövervakning vid normal graviditet (ARG för Tonårsgynekologi 1999)
(ARG för Mödrahälsovård 1991) Nr 41* Cancer, Graviditet och Fertilitet
Nr 22* Gynekologisk ultraljudsdiagnostik (ARG för Gynekologisk Tumörkirurgi 1999)
(ARG för Ultraljudsdiagnostik 1992) Nr 42 Gynekologisk Ultraljudsdiagnostik
(ARG för Ultraljudsdiagnostik 2000)
*Upplagan utgången Fortsättning på nästa sida.
ARG-rapport 78 56-09-13 04.15 Sidan 1
Arbets- och Referensgruppen för
Familjeplanering
Nr 78
2018
Inducerad abort
Redaktionsgrupp:
Ann Lalos
Lena Marions
Jan Brynhildsen
Kristina Gemzell Danielsson
Helena Kopp Kallner
Inga-Maj Andersson
Louise Thunell
Författare:
Marc Bygdeman Professor emeritus, Karolinska Institutet
Kristina Gemzell Danielsson Professor, överläkare obstetrik och gynekologi, Karolinska Universitetssjukhuset
Lena Marions Docent, överläkare obstetrik och gynekologi, Södersjukhuset
Annette Aronsson Med dr, överläkare obstetrik och gynekologi, Karolinska Universitetssjukhuset
Ingrid Sääv Med dr, överläkare obstetrik och gynekologi, Norrtälje Sjukhus
Jan Brynhildsen Professor, överläkare obstetrik och gynekologi, Linköpings Universitetssjukhus
Ann Lalos Professor, kurator, Umeå Universitetssjukhus
Anneli Kero Med dr, kurator, Umeå Universitetssjukhus
Louise Thunell Med dr, överläkare obstetrik och gynekologi, Centralsjukhuset Kristianstad
Helena Kopp Kallner Docent, överläkare obstetrik och gynekologi, Danderyds Sjukhus
Inga-Maj Andersson Med dr, barnmorska, vid tidpunkten för författandet anställd på Södersjukhuset.
Nu anställd på Socialstyrelsen
Redaktör: ARGUS Ove Axelsson, Uppsala universitet, Uppsala
Layout: Moniqa Frisell
Tryck: Elanders AB
© Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi
1
ARG-rapport 78 56-09-13 04.15 Sidan 2
ARG-rapport 78 56-09-13 04.15 Sidan 3
Innehåll
Jävsdeklarationer..............................................................................................4
1. Historisk översikt.........................................................................................5
2. Lagstiftning inducerad abort i Sverige..........................................................9
3. Rådgivning inför abort...............................................................................13
4. Preventivmedel efter abort..........................................................................17
5. Kirurgisk abort...........................................................................................21
6. Medicinsk abort.........................................................................................29
7. Smärta och smärtbehandling vid medicinsk abort......................................37
8. Behandling av inkomplett eller utebliven abort..........................................41
9. Kvinnors och mäns upplevelser av abort.....................................................44
10. Upplevelser och behov hos personal i abortvård........................................47
11. Abort i ett globalt perspektiv....................................................................50
3
ARG-rapport 78 56-09-13 04.15 Sidan 4
Jävsdeklarationer
Fullständiga jävsdeklarationer kan fås från SFOGs kansli.
Marc Bygdeman Arbete i Socialstyrelsens rättsliga råd
Lena Marions Arbete i Socialstyrelsens rättsliga råd
Louise Thunell Eget bolag GynoCor AB. Arbete i Medical Advisory Board och
expertgruppsmöten MSD, arvoderade föreläsningar för Gedeon
Richter, MSD. Medförfattare Prevguiden Bayer.
Helena Kopp Kallner Eget bolag KallMetAB. Inom ramen för detta företag pågående
eller avslutade uppdrag som sakkunnig, ledamot i Medical Advisory
Board samt arvoderade föreläsningar och/eller framtagande av
material för Bayer, MSD, Actavis, Natural Cycles, Allergan, Teva,
Gedeon Richter, Exeltis, Ellen AB och Internetmedicin. Klinisk
prövare i studier sponsrade av Bayer, Myovant, Mithra, SunPharma,
MSD. Icke arvoderade framträdanden för TV4.
Jan Brynhildsen Kursledare för kurs i antikonception MSD, föreläsningar spons-
rade av Bayer. Tidigare medlem i MSD Medical Advisory Board.
Ingrid Sääv Arvoderade föreläsningar för Bayer.
Kristina Gemzell Danielsson Eget bolag PreventiAB. Inom ramen för detta företag pågående
eller avslutade uppdrag som sakkunnig, ledamot i Medical Advisory
Board samt arvoderade föreläsningar och/eller framtagande av
material för Bayer, MSD, WEBMD, Actavis, Natural Cycles,
Allergan, Teva, Gedeon Richter, Exelgyn, Exeltis, Ferring och
Internetmedicin. Klinisk prövare i studier sponsrade av Bayer,
Myovant, Mithra, SunPharma, MSD, Exeltis, Population Council,
Concept Foundation.
Anneli Kero Inga jäv
Ann Lalos Inga jäv
Inga-Maj Andersson Anställd av Socialstyrelsen från ht 2017.
Annette Aronsson Inga jäv
4
ARG-rapport 78 56-09-13 04.15 Sidan 5
1. Historisk översikt
Marc Bygdeman
Inledning • Eugenisk indikation. När det fanns skäl att
anta att barnet skulle komma att födas med
I Sverige har vi sedan århundranden haft lagar
arvsanlag som skulle kunna leda till sinnes-
som bestraffar abort. Fram till 1864 utdöm-
sjukdom, sinnesslöhet, svårartad sjukdom
des dödsstraff för barnamord eller fosterför-
eller svårt lyte av annat slag. Vid abort på
drivning. Under början av 1900-talet ändra-
eugenisk indikation skulle kvinnan också
des kvinnans situation. Allt fler började arbe-
acceptera att bli steriliserad.
ta och hade försörjningsansvar. Kampen för
För den medicinska indikationen fanns
kvinnans rättigheter växte och samma år som
ingen övre tidsgräns men för de övriga var
kvinnan fick rösträtt 1921 mildrades straffet
denna 20 veckor. Om synnerliga skäl före-
för fosterfördrivning till mellan sex månaders
låg kunde dock dåvarande Medicinstyrelsen
och två års fängelse.
medge att ingreppet fick ske intill utgång-
en av 24:e graviditetsveckan.
1938-års abortlag
Senare infördes ytterligare två indikatio-
I början av 1930-talet genomfördes mer än ner för legal abort.
20 000 illegala aborter per år och ca 75 unga • Social-medicinsk indikation (1946). Denna
kvinnor dog varje år i sviterna till illegal abort. stadgade att abort kunde utföras när det
Ca 200 aborter utfördes legalt i de fall det fanns med hänsyn till kvinnans levnadsförhållan-
en allvarlig risk för kvinnans liv och hälsa. de och omständigheter i övrigt kunde antas
Dessa förhållanden ansågs oacceptabla och att hennes kroppsliga eller själsliga kraft
man tillsatte en utredning 1934 med uppdrag skulle allvarligt nedsättas genom barnets till-
att ge förslag om lagstiftning om avbrytande komst eller vården av barnet.
av havandeskap (1) vilket resulterade i 1938 • Fosterskadeindikationen (1963). Denna
års abortlag. innebar att när det väntade barnet på grund
I 1938 års abortlag var abort fortfarande av skada under fosterstadiet kom att lida av
kriminell men från denna huvudprincip gjor- svårartad sjukdom eller lyte kunde abort
des vissa undantag. Lagen tillät abort på beviljas.
tre indikationer: medicinsk, humanitär och
eugenisk indikation. Tillämpning av 1938 års abortlag
• Medicinsk indikation. När på grund av
Kvinnan kunde få abort antingen via ansökan
sjukdom, kroppsfel eller svaghet hos kvin-
till Medicinalstyrelsens socialpsykiatriska
nan, barnets tillkomst skulle medföra all-
nämnd vilket var det vanligaste alternativet
varlig fara för kvinnans liv och hälsa.
eller genom ett s.k. tvåläkarintyg. Om indika-
• Humanitär indikation. Att kvinnan hade
tionen för abort var eugenisk eller fosterskada
hävdatsblivitgravidgenomvåldtäkteller till
prövades den alltid av Medicinalstyrelsen.
följd av andra brottsliga gärningar till exem-
Detsamma gällde också om kvinnan på grund
pel incest eller om kvinnan var under 15 år.
5
ARG-rapport 78 56-09-13 04.15 Sidan 6
HISTORISK ÖVERSIKT
av rubbad själsverksamhet saknade förmåga Tillkomsten av 1975 års abortlag
att samtycka till åtgärden. Vid tvåläkarintyg
Under början av 1960-talet började synen på
bedömde två läkare, var av den ena var den
kvinnans rätt till abort att förändras. Då kräv-
som utförde ingreppet, att förutsättning för
de Folkpartiets ungdomsförbund en ändrad
abort förelåg.
abortlag. ”Vi anser att kvinnan måste få
Att få tillstånd till abort var inte lätt.
bestämma över sig egen kropp. Därför kräver
Tillstånd från Medicinalstyrelsen krävde en
vi rätt till fri abort”. Hösten 1964 hölls en
omfattande och tidskrävande utredning som
konferens i Stockholm om Sex och samliv där
innebar kontakt med och utlåtande av kura-
det framkom att kvinnor reste till Polen och
tor, psykiater och gynekolog. Eftersom kvin-
kunde få abort t.o.m. vecka 12. Eftersom abort
nan sökte senare än idag (i medeltal i 10:e veck-
utan tillstånd var förbjudet inledde Riks-
an) kom 90 procent av aborterna att utföras i
åklagaren i februari 1965 en förundersökning
andra trimestern (i medeltal i 16:e veckan).
då han ansåg att de kvinnor som fått abort i
Gynekologernas delaktighet var inte sällan
Polen gjort sig skyldiga till straffbart beteen-
begränsad till rent medicinska aspekter (sta-
de. Åtalet fullföljdes inte då Regeringen beslu-
tus och eventuella kontraindikationer). Många
tade om åtalseftergift och tillsatte 1965 års
gynekologer ansåg också att de inte var bund-
abortkommitté. Den förändrade synen på
na av Medicinalstyrelsens beslut vilket kunde
kvinnans rätt till abort illustreras också av
innebära att kvinnan inte fick sin beviljade
antalet legala aborter. 1960 gjordes 2 792,
abort utförd. I Stockholm var abortutredning-
1965 6 209, 1970 16 100, och 1975 32 526
en centraliserad till Mentalvårdsbyrån. Även
legala aborter trots att abortlagen inte hade
om utredningarna utfördes professionellt torde
förändrats. Detta kunde ske genom att två-
namnet ändå ha inneburit en negativ karakte-
läkarintyg kom att användas i allt högre grad.
ristik över de kvinnor som sökte abort.
1965 års abortkommittés förslag ”Rätten
I Medicinalstyrelsens socialpsykiatriska
till abort” kom 1971 (2). Man föreslog att
nämnd satt en läkare som ordförande, före-
abort inte skulle vara straffbart, kvinnan skul-
dragande var chefen för Medicinalstyrelsens
le tillförsäkras rätt till abort men lokala nämn-
byrå för social och rättspsykiatri. Övriga med-
der skulle besluta efter prövning av skälen till
lemmar var en lekmannarepresentant och
abort. Många instanser t.ex. Socialstyrelsen
Vetenskapliga rådet för arvsbiologi och arvs-
och Läkarsällskapet ansåg att nämnder var
hygien vilket ger en bild av hur man såg på
onödiga och så blev också fallet 1975 års abort-
abortverksamheten.
lag.
1938 års abortlag fick inte den verkan som
I Propositionen till 1975 års abortlag (3)
man tänkt sig (2). Tillämpningen präglades av
anges flera ställningstaganden av betydelse för
ojämlikhet och godtycke. Skillnader förelåg
abortvårdens organisation. Man förutsätter att
såväl i tolkningen av abortindikationerna som
den landstingskommunala sjukvården kom-
när det gällde villigheten att utfärda tvåläkar-
mer att ansvara för att tillräckliga resurser finns
intyg. Handläggningen från ansökan till beslut
för att den abortsökande kvinnan utan dröjs-
var lång, i medeltal 25 dagar. Fortsatt gjordes
mål får sin abort utförd och att kvinnan har
ett högt antal illegala aborter, cirka 15.000
rätt att endast möta personal som har en posi-
under 40- och 50-talet och 1965 fortfarande
tiv inställning till abort och kan möta kvinnan
upp till 6.000. Under 40- och 50-talet var mor-
med förståelse och empati. Man diskuterar
taliteten hög med cirka ett dödsfall per 1000
behovet av en lagstadgad rätt att inte deltaga i
abortingrepp.
abortverksamheten men konstaterar att detta
inte är aktuellt eftersom personal som är nega-
tiva till abort inte skall arbeta inom den abort-
relaterade vården.
6
ARG-rapport 78 56-09-13 04.15 Sidan 7
HISTORISK ÖVERSIKT
Ändringar av 1975 års abortlag Under 1960-talet kommer extra- eller
intraamnial koksaltinstillation att bli ett alter-
Abortlagen har under 1980-talet blivit före-
nativ till sectio parva. Under 1970- och 1980-
mål för två utredningar. I ”Familjeplanering
talet ersattes koksalt av prostaglandiner, prosta-
och abort” (4) gjordes en omfattande gransk-
glandinanaloger och i någon mån av rivanol.
ning av utfallet av 1975 års abortlag. Slutsatsen
Medicinska aborter med en kombination av
var att abortlagen i stort fungerat som avsett
ett antiprogesteron, mifepriston, och en pro-
och några ändringsförslag blev inte aktuella.
staglandinanalog, som är en svensk innovation
Utredningen ”Den gravida kvinnan och fos-
infördes 1992. Nu används denna behandling
tret. Om fosterdiagnostik och sena aborter”
i över 90 procent av alla aborter före utgång-
(5) föreslog två förändringar av abortlagen som
en av nionde graviditetsveckan och är också
också infördes i abortlagen 1995. Kravet på
den rekommenderade metoden för abort i
kuratorskontakt efter vecka 12 togs bort.
andra trimestern.
Istället fick alla kvinnor rätt till kuratorskon-
1975 när alla abortingrepp var invasiva var
takt oberoende av graviditetstid. Fram till 1995
det naturligt att det stadgades att läkaren skul-
kunde man ge tillstånd till abort även om fos-
le utföra aborten. När vi nu i stor utsträckning
tret var livsdugligt om kvinnans liv och hälsa
tillämpar medicinska metoder gäller inte
var i fara. Nu kan så inte ske genom att i para-
samma förutsättningar. Av Socialstyrelsens
graf 6 termen ”abort” ändrades till ”avbrytan-
utredning 2008 om ”Medicinska aborter, för-
de av graviditet”. Avsikten är att det aldrig skall
delning av arbetsuppgifter – praxis och regel-
vara tillåtet att ge tillstånd till abort om fos-
verk” framgår att läkarens rätt att utföra abor-
tret kan antas vara livsdugligt. Vid fara för
ter inte kan delegeras men att den ansvarige
kvinnans liv och hälsa med en graviditet där
läkaren kan fördela olika arbetsuppgifter inom
fostret kan anses vara livsdugligt kan bara till-
abortverksamheten till andra befattningshava-
stånd till avbrytande av graviditet ges. Då är
re under förutsättning att dessa har den kom-
målsättningen att både mor och barn ska över-
petens och erfarenhet för att utföra dessa utan
leva om möjligt. Den kliniska handläggning-
att det påverkar utfallet av verksamheten. Det
en blir motsvarande den vid igångsättning av
innebär att idag t.ex. en barnmorska med adek-
en mycket förtidig förlossning.
vat utbildning kan ta över stora delar av abort-
Enligt 1975 års abortlag stadgades att bara
verksamheten.
svenska medborgare eller kvinnor stadigvaran-
de bosatta i Sverige omfattades av abortlagen.
Efter utredningen ”Abort i Sverige” (6) ändra-
des abortlagen så att sedan 2008 omfattas alla FAKTARUTA
kvinnor, svenska som utländska, av den sven-
Rätten till abort har avgörande betydel-
ska abortlagen.
se för kvinnans liv och hälsa
Abortmetoder
Inte bara abortlagen utan även de metoder vi
använder vid abortingrepp har genomgått en
dramatisk förändring under åren. Primär exe-
res och abdominal eller vaginal hysterotomi
(sectio parva) var de metoder som främst
användes under första hälften av 1900-talet.
Vacuumaspiration kom till Sverige från
Kina via Östeuropa i mitten av 1960-talet och
kom att ersätta primär exeres vid abort under
första trimestern.
7
ARG-rapport 78 56-09-13 04.15 Sidan 8
HISTORISK ÖVERSIKT
Referenslista
1. Yttrande över preliminärt förslag till lagstiftning om
avbrytande av graviditet. Statens offentliga utred-
ningar. 1935:13.
2. Rätten till abort. Statens offentliga utredningar
1971:58.
3. Kungl. Maj:ts proposition med förslag till abortlag .
Nr 70, 1974.
4. Familjeplanering och abort. Erfarenheter av ny lag-
stiftning. Statens offentliga utredningar 1983:31.
5. Den gravida kvinnan och fostret—två individer. Om
fosterdiagnostik. Om aborter. Statens offentliga
utredningar.1989:51.
6. Abort i Sverige. Betänkande av utredningen om
utländska aborter. Statens offentliga utredningar
2005:90.
8
Description:vious therapeutic abortion and preterm birth in. Scotland, 1980 to 2008: a Castro C, Tharmaratnam U, Brockhurst N, Tureanu. L, Tam K, Windrim R.
